IMG_0521.jpg

                             Annika Agélii Genlott

Annika AG arbetar som forskare vid Örebro Universitet inom Informatik. Hon är även skolutvecklare och projektledare vid SKL. Hennes föreläsning handlade om digitalisering av skolan och utveckling av 1:a och 2:a ordningen och skillnaden mellan dessa. Föreläsningen handlade också om hur man kan använda STL-modellen i elevernas läs och skrivutveckling med datorn som bl a skrivverktyg, hur man kombinerar digital teknik, social interaktion och formativ elevbedömning i digitala delningsbara forum för att nå kunskapsutveckling.

I början av sin föreläsning talade Annika AG om den digitala utvecklingen. Att lära i en digital värld skiljer sig från hur vi har lärt tidigare. Utvecklingen går snabbt. 70% av våra elever kommer i framtiden att jobba med yrken som vi inte har idag. Andra förmågor kommer att vara de som man frågar efter. Hur ska vi förhålla oss till det? Hon pratade om ”transversal skills” – förmågor som man tror är viktiga för framtiden:

·         kommunikationsförmåga

·         samarbetsförmåga

·         söka och värdera information

·         analytiskt och kritiskt granskande

·         problemlösning i interaktion med andra

·         kreativitet och innovation

·         kunna faktaresistens-sorla

 

Vilka förutsättningar ger vi våra elever att utveckla de förmågor som krävs i dag och i framtiden?

Annika AG menar att vi måste digitalisera skolan på alla fronter och i alla årskurser. Vi måste få till arbetssätt som gör att vi når bättre resultat. Det kommer att ta tid. Den svenska skolan har en hög infrastruktur men använder inte den digitala tekniken fullt ut:

  • 20% av alla lärare tycker att digital teknik stör den pedagogiska undervisningen.
  • 30% är positiva till integrering av digitala verktyg.
  • Fortfarande är det 60-85% av de svenska eleverna som undervisas av lärare som aldrig eller nästan aldrig använder digitala arenor för återkoppling och formativ bedömning.

Om man som skola vill förändra någonting finns det faktorer som stör och stoppar upp förändringen, större strukturella hierarkier. Så har det alltid varit. Annika AG pratar om digitalisering av mindre mått, 1:a ordningen, och större förändringar, 2:a ordningen.

 

Digitalisering av mindre mått/förändring av 1:a ordningen

Ingenting av egentlig vikt i systemet förändras. Man blir lite effektivare än förut men gamla tankesätt ligger kvar. Annika AG kallar det ”business as usual”. Man gör nästan som man gjort förut. Man byter ut pennor mot datorer, alltså verktygen byts ut men grunden för undervisningen är den samma. Ett nytt system kan lyftas in men effektiviteten ökar inte så mycket.

 

En större förändring/2:a ordningen

Den här förändringen utmanar invanda rutiner och uppfattningar. Man utvecklar ny kunskap som kopplas direkt till praktisk användning i klassrummet med eleverna. Den här förändringen sker inte av sig självt. Här krävs stöd av både ledning och organisation. Man samarbetar, ger formativ återkoppling och använder sig av kollegialt lärande.

En förändring av 2:a ordningen ger en högre måluppfyllelse och en större likvärdighet mellan pojkar och flickor. Pojkarna får upp sina resultat.

 

Vad krävs för digitalisering av 2:a ordningen?

Skolor köper in datorer och får höga förväntningar. Då är det viktigt att förstå att det inte ger resultat direkt. Annika AG menar att det tar minst 5 år för att få till en förändring och innan man ser resultat. Man kommer att stöta på motstånd och ifrågasättande. Det här steget tar tid. Att digitalisera skolan och få till arbetssätt som ger bättre resultat kräver stora arbetsinsatser från alla.

Detta krävs:

  • ·         aktivt ledarskap, tydliga mål, höga förväntningar, inspirera, stötta, kunna/orka möta motstånd
  • ·         en uttalad ”dela-kultur”
  • ·         uthållighet-utveckling tar tid
  • ·         samarbete, delta i strukturerat professionellt kollegialt lärande
  • ·         formativ återkoppling
  • ·         uppföljning, reflektion och analys
  • ·         maktförskjutning-motverka Jante!

 

STL-modellen

STL- modellen (skriva sig till lärande) kombinerar digital teknik och formativ elevbedömning. Det är bl a Pauline Gibbons som har utarbetat cirkelmodellen men Annika AG är en av dem som har varit med och utvecklat den med dator/lärplatta som skrivverktyg. Med STL-modellen kombineras social interaktion med digital formativ bedömning. Via digitala verktyg ger eleverna varandra formativ återkoppling. Så här kan det se ut enligt STL-cirkelns 6 steg:

Steg 1: Lgr 11 – förmågor och kunskapsmål. Läraren gör målen i Lgr 11 tydliga för uppgiften och informerar om vilka förmågor som ska övas.

Steg 2: Inspiration och förförståelse. Varför gör vi det här? Vem är mottagare? Hur ska processen se ut?

Steg 3: Texttyper och skrivstrategier. Det här steget menar Annika att man ofta tar för lätt på och inte lägger tillräckligt med tid på. Det är viktigt att gå igenom t ex vilken typ av text man vill att eleverna ska skriva, vilka ord som passar för texttypen och tydligt visa hur genren ser ut. Förkunskapen är viktig för att eleverna ska lyckas. Särskilt för de svaga eleverna.

Steg 4: Kollaborativt skrivande. Eleverna skriver i dokument som är delningsbara (t ex Google dokument och Google site). Det kan vara gemensamt arbete men de kan också sitta enskilt men dela sitt utkast med kompisar. De skriver ett utkast som de delar med två eller tre skrivarkompisar. Sedan ger man varandra skriftlig återkoppling och förbättrar för att få återkoppling flera gånger under arbetets gång. Kriterierna för texttypen är viktiga och grunden för återkopplingen.

Steg 5: Publicering och återkoppling. När eleverna är nöjda med sina texter ska texterna in på en blogg eller liknande. Där är sedan meningen att de får en slutlig återkoppling av läsarna genom kommentarsfunktionen.

Steg 6: Slutlig bedömning och återkoppling. När läraren gör den slutliga bedömningen finns tillgång till alla kommentarer genom skrivprocessen, hela den digitala utvecklingen av texten. Läraren gör sedan sin återkoppling via en kommentar i dokumentet.

 

Teknik och pedagogik hand i hand

Man kan se STL-modellen som ett försök att kombinera det som man vet är viktigt för lärande, t ex målstyrning och återkoppling med ny digital teknik. Man använder tekniken på ett strukturerat sätt och den nya tekniken fungerar som en hävstång för lärande.

Kraften från elevbedömning menar Annika AG, måste vi dra nytta av. Vi lärare säger ofta till våra elever att: ”Du kan väl skriva lite till!” Det hjälper sällan. Men när eleverna får återkoppling av sina kamrater ökar lusten till att förändra sina texter och få återkoppling på det. Det blir roligare att förbättra sin text när kamrater ger respons och peppning. Man tittar mer på sina egna texter och jämför och lär av andra. Att texterna sedan slutligen hamnar på en sida där alla kan läsa och ge feedback på den färdiga texten gör också att motivationen ökar.

Men blir det inte tydligt på vilken skrivnivå man ligger? Blir inte de svaga mer tydliga för andra när texten läggs ut på en blogg? Annika AG menar att så alltid är fallet. Även i klassrummet har eleverna klart för sig om varandras kunskapsnivå. Men genom SKL-modellen så blir skillnaderna inte lika stora. Skriftlig, formativ återkoppling som drivkraft gynnar svaga elever. Alla förbättrar sina texter och kan lyckas. Här hänger det inte på att kunna formulera bokstäver fint och orka få ner sin text med penna. Med en digital läroplatta eller dator kan alla få ner sina meningar och känna att de kan. Man skriver mer och bättre.

Sollentuna kommun har använt sig av STL-modellen i 5 år och resultaten visar på ökad måluppfyllelse hos alla elever när det gäller läs och skrivutvecklingen. Man ser också att ökningen är större hos pojkar. Med STL-modellen blir också att skillnaden mellan elever mindre eftersom de lägst presterande eleverna når bättre resultat. I dag finns en nationell satsning på STL-modellen där flera kommuner deltar. Utbildningen liknar Läslyftet. Man utbildar utvecklingsagenter på varje skola som sedan ska utbilda sina kollegor.

 

Läs mer om STL-modellen:

https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/digitaliseringskola/fokusomradenskolutveckling/skrivasigtilllarande.7513.html

 

 










email

 

 

Vi som åker:

Joacim Karlsson, lärare Transtenskolan

Joacim.karlsson@hallsberg.se

Alexander Östring, IT-tekniker Bildningsförvaltningen

alexander.ostring@hallsberg.se

Anders Jidsjö, lärare Transtenskolan

anders.jidsjo@hallsberg.se

Anna Garp, förskollärare Förskolan Stocksätter

anna.garp@hallsberg.se

Anna-Karin Goddard, lärare Östansjö skola

anna-karin.goddard@hallsberg.se

Anneli Sunnari, lärare Folkasboskolan

anneli.sunnari@hallsberg.se

Björn Eklund, specialpedagog Sköllersta skola

bjorn.eklund@hallsberg.se

Camilla Edlund, barnskötare Förskolan Treudden

camilla.eklund.edlund@hallsberg.se

Carina Koutakis, utvecklingssamordnare Bildningsförvaltningen

carina.koutakis@hallsberg.se

Caroline Schreiber, rektor Sköllersta skola

caroline.schreiber@hallsberg.se

Cecilia Lindskog, rektor Transtenskolan

cecilia.lindskog@hallsberg.se

Elenor Elofsson, förskollärare Förskolan Tallbacken

elenor.elofsson@hallsberg.se

Ermina Thuresson, förskollärare Förskolan Ekhagen

ermina.thuresson@hallsberg.se

Mattias Blomfeldt, förskollärare Förskolan Björkängen.

mattias.blomfeldt@hallsberg.se

Frank Lind, lärare Folkasboskolan

frank.lind@hallsberg.se

Greta Åkesson, lärare Sköllersta skola

greta.akesson@hallsberg.se

Hanna Henriksen, lärare Långängskolan

hanna.henriksen@hallsberg.se

Ingela Näslund, förskollärare Förskolan Vibytorp

ingela.naslund@hallsberg.se

Isabelle Djus, förskollärare Förskolan Gullvivan

isabelle.djus@hallsberg.se

Jenny Jonsson, lärare Fredriksbergskolan

jenny.jonsson@hallsberg.se

Joakim Hammarlund, lärare Stocksätterskolan

joakim.hammarlund@hallsberg.se

Lena Hjärtsjö Larsson, lärare Östansjö skola

lena.hjartsjo.larsson@hallsberg.se

Madelene Glad, förskollärare Förskolan Hjorten

madelene.glad@hallsberg.se

Malin Larsson: IT-pedagog vid centrala elevhälsan i Hallsbergs kommun.

malin.e.larsson@hallsberg.se

Maria Olofsson, förskollärare Förskolan Hässleberg

maria.olofsson@hallsberg.se

Marie Rundberg, rektor Östansjö skola

marie.rundberg@hallsberg.se

Nils Mikaelsson, lärare Stocksätterskolan

nils.mikaelsson@hallsberg.se

Philip Svidén, lärare Folkasboskolan

philip.sviden@hallsberg.se

Regina Lang, förskollärare Förskolan Vibytorp

regina.lang@hallsberg.se

Sandra Olsson, förskollärare Förskolan Sagobacken

sandra.olsson@hallsberg.se

Sofie Billström, förskolechef Förskoleområde 3 centrala Hallsberg

sofie.billstrom@hallsberg.se

Stina Ohlsson, specialpedagog Hallsberg

stina.ohlsson@hallsberg.se

Tomas Yngström, lärare Långängskolan

tomas.yngstrom@hallsberg.se

Tommy Rosmark, fritidspedagog Långängskolan

tommy.rosmark@hallsberg.se

Veronica Persson Fredin, förskollärare Förskolan Björkängen

veronica.persson.fredin@hallsberg.se