IMG_0521.jpg

Per är grundare av Per Schlingmann AB och jobbar som rådgivare och föreläsare. Per är även krönikör i Dagens Industri och analytiker i Resumé. I styrelsen för SOS barnbyar har Per förtroendeuppdrag som ledamot, och nyligen utkom han med boken ”Stå aldrig still!”. Tidigare har Per haft centrala roller i förnyelsen av Moderaterna som kommunikationschef, partisekreterare och chefsstrateg. Han har även varit statssekreterare i Statsrådsberedningen. Per har också tidigare erfarenhet från näringslivet där han varit verksam inom MTG, Hill & Knowlton samt som en av grundarna och vd för kommunikationsbyrån Spider Relations.

 

Per Schlingmann inleder med att tala om förändring  och vad som är typiskt för framgångsrik förändring.

Det han pekar ut som svårigheter i den tid vi lever i då man ser till just förändring är att den typ av yrkesmän som i regel har mest inflytande över beslut som rör förändring är de som med hjälp av beräkningar kan motivera sin sak. Förändringarna idag sker emellertid så hastigt att beräkningarna kan slå väldigt fel och kräver därmed möjlighet för människor som kan fatta mer intuitiva beslut att få inflytande över beslutsfattande. 

 

I en värld där förutsättningarna förändras snabbt ökar även osäkerheten. Många upplever att vi lever i en tid som är fylld av osäkerhet vilket egentligen är motsägelsefullt eftersom mängden data och information som idag lagras och är känd borde göras oss bättre lämpade än någonsin att förutse framtiden. Våra ökade kunskaper har exempelvis lett till att vi på ett enkelt sätt kan kopiera lyckade koncept globalt. Utmaningen och det som ändå får oss osäkra är svårigheterna att filtrera bort allt som är irrelevant. Mängden information tenderar även att sakta ned beslutsprocesser då man ”alltid kan veta lite mer” och alltså hamnar i ett läge då man vill befästa sitt beslut ytterligare innan det fattas. Den enskilda människan hamnar även i en situation då hen aldrig kan hänga med i den takt ny information produceras. Hen blir därmed relativt sätt lite dummare för varje dag. 

 

De centrala förändringar som identifieras i världen idag är globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen. Dessa tre sker inte var och en för sig. Globaliseringen är något som Sverige i regel varit väldigt bra på. Vi skapar företag och varumärken som riktar sig mot globala marknaden och fungerar på densamma. Urbaniseringen som vi ser i Sverige syns även den världen över. Tendensen är att människor som bor ute på landet flyttar in till städerna och storstadsregioner ersätter tidigare nationsgränser. I framtiden kommer vi sannolikt prata om 600 storstadsregioner istället för 200 nationer. Det är framförallt unga välutbildade som rör på sig och i synnerhet kvinnor. Antalet ensamhushåll med barn ökar, särskilt i Sverige. Den tredje trenden handlar om att digitalisering och robotisering ökar. Människan befinner sig i nuläget i det som går att kalla den digitala transformationen. Allt testas för att se om det går att digitalisera. En konsekvens av dessa tester är att allt som går att digitalisera kraftigt sjunker i värde samtidigt som det som inte går att digitalisera stiger i värde. Exempel på detta är digitaliseringen av musikbranchen som gjort att priset för att få tillgång till album av artister (strömningstjänster har ersatt skivor) sjunkit markant samtidigt som priset för att uppleva musik live ökat. 

 

Även för företagskartan har digitaliseringen fått konsekvenser i att de verkar i en allt osäkrare marknad. Ett blomstrande storföretag kan på rekordkort tid tyna bort om deras huvudprodukter digitaliseras och därmed dyker i värde. Den bakomliggande processen går att kalla en sorts kreativ förstörelse genom att människor letar efter teknologi för hitta vägar att göra saker på nya sätt. Ett besläktat nytt fenomen är att det råder en slags underifrånrörelse i digitaliseringen. Tidigare var det företag, myndigheter och förvaltningar som stod för de starka moderna teknikerna och resurserna. Numera är det nya förutsättningar och det är istället enskilda människor som ligger i framkant och driver utvecklingen. Företag och kommuner hamnar efter.

 

Det som verkar väldigt komplicerat att digitalisera och som därmed kommer stiga i värde i framtiden är människor och mänskliga relationer. Även yrken som rör detta kommer sannolikt vara efterfrågat i framtiden. Platser för interaktion är också något som stadigt stiger i värde liksom kulturer och företagskulturer som verkar sällsynt svårt att bara kopiera för att upprepa framgång. Gällande kunskap är tendensen att värdet på repeterad/traditionell kunskap minskar medan värdet på tyst kunskap, exempelvis erfarenhet, kreativitet och kunskap som skapas genom interaktion ökar. 

 

Vi har även en arbetsmarknad i förändring och hela tiden uppstår nya typer av jobb. Även kravspecifikation inom olika yrken förändras. I och med att kunskap blir allt mer av en färskvara kommer en framtida nyckelkompetens vara att adaptera, prova nytt och lära för livet. Arbetsmarknader som beräknas tas över av robotar är sådana som rör industri, revision och administration medan de yrkeskategorier som inte går att digitalisera kommer att växa. Detta är främst yrken som har med människor, mänsklig interaktion och relationer att göra. De stora företagen blir allt färre och ersätts av flera mindre företag, egenanställda och företag som utför konsultliknande uppdrag. I och med denna förflyttning från stora företag till egenanställda så sker även en förflyttning av ansvaret för försäkringar och möjligheter till villkorslagd semester. Framtiden kommer även erbjuda fler kvalificerade jobb men färre enkla jobb vilket per automatik innebär att klyftor och utanförskap riskerar stärkas. I samma takt som vi får fler höginkomsttagare ökar antalet låginkomsttagare. 

 

Situationen för media har och kommer fortsätta förändras. Med inträdet av sociala medier förlorade nyhetsredaktionerna sitt monopol på att vara nyhetsförmedlare. Idag har alla sin kanal att föra ut budskap på. I denna nya medievärld tenderar behovet av fakta ersättas av känslor. Även om det exempelvis rent statistiskt med fakta går att visa på att Sverige går bättre är det många som använder känslan av det motsatta för att skapa sin bild av hur det går för Sverige. Fenomenet föder två grupper i samhället, News seekers, dvs de som söker fakta bakom nyheter och news avoiders, de som stänger av när statistik börjar rabblas, och polariseringen mellan dessa två grupper ökar. Bekymret med denna polarisering är att den skapar olika typer av världsbilder i samma samhälle vilka är så starka att de är svåra att förena. För att lyckas med en framgångsrik förändring krävs att vi klarar av att ifrågasätta våra världsbilder. I detta arbete har utbildningen en mycket viktig roll i frågan om att ifrågasätta oss själva och vara inställda på att lära av varandra, unga som gamla. Övar vi på att utmana oss själva till förändring får vi också mindre rädsla för förändring.

 










email

 

 

Vi som åker:

Joacim Karlsson, lärare Transtenskolan

Joacim.karlsson@hallsberg.se

Alexander Östring, IT-tekniker Bildningsförvaltningen

alexander.ostring@hallsberg.se

Anders Jidsjö, lärare Transtenskolan

anders.jidsjo@hallsberg.se

Anna Garp, förskollärare Förskolan Stocksätter

anna.garp@hallsberg.se

Anna-Karin Goddard, lärare Östansjö skola

anna-karin.goddard@hallsberg.se

Anneli Sunnari, lärare Folkasboskolan

anneli.sunnari@hallsberg.se

Björn Eklund, specialpedagog Sköllersta skola

bjorn.eklund@hallsberg.se

Camilla Edlund, barnskötare Förskolan Treudden

camilla.eklund.edlund@hallsberg.se

Carina Koutakis, utvecklingssamordnare Bildningsförvaltningen

carina.koutakis@hallsberg.se

Caroline Schreiber, rektor Sköllersta skola

caroline.schreiber@hallsberg.se

Cecilia Lindskog, rektor Transtenskolan

cecilia.lindskog@hallsberg.se

Elenor Elofsson, förskollärare Förskolan Tallbacken

elenor.elofsson@hallsberg.se

Ermina Thuresson, förskollärare Förskolan Ekhagen

ermina.thuresson@hallsberg.se

Mattias Blomfeldt, förskollärare Förskolan Björkängen.

mattias.blomfeldt@hallsberg.se

Frank Lind, lärare Folkasboskolan

frank.lind@hallsberg.se

Greta Åkesson, lärare Sköllersta skola

greta.akesson@hallsberg.se

Hanna Henriksen, lärare Långängskolan

hanna.henriksen@hallsberg.se

Ingela Näslund, förskollärare Förskolan Vibytorp

ingela.naslund@hallsberg.se

Isabelle Djus, förskollärare Förskolan Gullvivan

isabelle.djus@hallsberg.se

Jenny Jonsson, lärare Fredriksbergskolan

jenny.jonsson@hallsberg.se

Joakim Hammarlund, lärare Stocksätterskolan

joakim.hammarlund@hallsberg.se

Lena Hjärtsjö Larsson, lärare Östansjö skola

lena.hjartsjo.larsson@hallsberg.se

Madelene Glad, förskollärare Förskolan Hjorten

madelene.glad@hallsberg.se

Malin Larsson: IT-pedagog vid centrala elevhälsan i Hallsbergs kommun.

malin.e.larsson@hallsberg.se

Maria Olofsson, förskollärare Förskolan Hässleberg

maria.olofsson@hallsberg.se

Marie Rundberg, rektor Östansjö skola

marie.rundberg@hallsberg.se

Nils Mikaelsson, lärare Stocksätterskolan

nils.mikaelsson@hallsberg.se

Philip Svidén, lärare Folkasboskolan

philip.sviden@hallsberg.se

Regina Lang, förskollärare Förskolan Vibytorp

regina.lang@hallsberg.se

Sandra Olsson, förskollärare Förskolan Sagobacken

sandra.olsson@hallsberg.se

Sofie Billström, förskolechef Förskoleområde 3 centrala Hallsberg

sofie.billstrom@hallsberg.se

Stina Ohlsson, specialpedagog Hallsberg

stina.ohlsson@hallsberg.se

Tomas Yngström, lärare Långängskolan

tomas.yngstrom@hallsberg.se

Tommy Rosmark, fritidspedagog Långängskolan

tommy.rosmark@hallsberg.se

Veronica Persson Fredin, förskollärare Förskolan Björkängen

veronica.persson.fredin@hallsberg.se